Leende

idag såg jag på postkodlotteriets grannyra, jag förmodar att det är nån typ av final på postkodlotteriet. Jag är själv inte med i det men min mor och far är det, men dom gick bara med för att grannen gjrode det. För tänkt om grannen vinner massa och så vinner inte vi.

Upp på scenen så kommer det 2 st 70 åringar. Rickard Sjöberg skricker

- nu tar vi bort pappret runt checken och kollar hur mkt du har vunnit, JA DUHAR VUNNIT 19 MILJONER.

och efter der så kommer det massa jubel från vinnaren ? :S ehh näe inte precis.

jag kan förstå att man kanske inte tro sina örön i detta tillfälle men det kommer väl ändå nån typ av reaktion på att man åtminstonde har vunnit. Denna person står helt stilla och tar imot checken. inte ett leende inte en kropps reaktion, ingenting. Sånna personer är inte ens värda att vinna så mycket som 19 miljoner. Det är sjukt mycket pengar, jag undrar hur mkt man ska behöva ge kärrignen för att hon ska ge ett leende. Och vad ska hon med dom pengarna till.

Asså jag tycker att det kan vara roligt att se hur nån ung person bara jublar och typ börjar gråta för att man har vunnit. Jag skulle hoppa upp och ner och få världens löjligaste ansikts uttryck tror ja. Jag skulle se ut som att jag först dog och sen kom till liv igen ;D.

Den andra vann så mycket som 24 miljoner. Ja så här mycket har aldrig nån vunnit någonsin i postkod lotteriet, hur 
 
- ja hur kändes det nu när du har vunnit så här mycket pengar?

- ja det är väl roligt.

JA DET ÄR VÄL ROLIGT??.. näe asså jag kan förstå att dom är gamla kanske inte behöver dessa pengar och på så sätt kankse inte bryr sig att dom har vunnit men hallå ge alla ett leende åtminstonde.

Asså det är säkert 80 % av alla som är med i det dära lotteriet som är över 50 år, så det är nog därför jag bara ser gamla vinna på det dära.

Som sagt jag blir lite irreterad :) när folk inte kan uppskatta att nån annan ger en miljon belopp, det är sjukt.

jag blir skitglad, när jag gör någon att skratta eller glad. ifall jag får ett par använda smutsiga strumpor i julklapp så kan jag åtminstonde ge ett leende.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0