Jean Seberg



Så ovetande cool

Steve McQueen

“I worked hard, and if you work hard you get the goodies.”


Sextiotals Nostalgi

Jag har sett alla delar av Peter Birros "Upp till Kamp" . Är en 4 olika filmer som hade premiär 2007.

Första Filmen gav mig en nostalgisk längtan efter en flykt, som hela tiden finns i serien. Efter varje film så blev jag mer och mer fäst vid karaktärerna, historian, fotot och livet.


Upp till kamp, skildrar en 60-tals era genom 4 ungdomars liv mellan åren 1965 till 1976. Dessa spelas av Sverrir Gudnason, Fanny Risberg, Simon J Berger och Ruth Vega Fernandez.. Vi får följa dessa karaktärer genom en berättelse om socialdemokratins sverige. Alla karaktärer har sina problem och relationer men genom dessa så finns det lixom så mycket mer bakom. I denna nostalgiska historiska skildring får vi vara med vid kravallerna vid Cue Club, Rolling Stones-spelningen -66 och ockupationen av Hagahuset med mycket mer. Jag blir imponerad av fotot i filmen, flitigt och mycket skickligt. Fångas ständigt av alla dokumäntära bilder som gör filmen så närvarande och realistisk.


Skådespeleriet känns så verkligt, och som gör att man berättar lika mycket om den tiden som om karaktärerna genom dialogen. Oväntade Dialoger som när Tommy presenterar sig som "the girl from the north country" eller när Erik berättar att han sett Allen Ginsbergs kuk, Oväntatade spontana dialoger som gör att jag gillar detta.

Men det som gör filmen vad den är, är icke dom historiska händelserna. Det som verkligen är det intressanta är porträtten under 10års perioden mellan Tommy, Erik, och Lena som spelas så bra av skådespelarna.

Den dialog som var i kamerans focus kan berätta en historia medans statisterna berättade en annan. Mycket bra gjort.


"" Mods, hippies, FNL:are, knarkare, fårskinnspälsar, kommunister, borgare, fackpampar, klasskamp. ""
-citat



WALKING ON A DREAM

Empire Of Sun - Walking On A Dream from Music on Vimeo.


Manian - Ravers Fantasy

HOT!


Filmtips

The Terminal

Är en dramakomedi av Steven Spielberg.

Den senaste filmen jag såg var The Terminal med Tom Hanks, Catherine Zeta-Jones med flera.

Karaktären Viktor Navorski som spelas av Tom Hanks som är en turist som ska till New York från ett östeuropeiskt land med ingen packning och inga engelska-kunskaper.

Men Under hans resa utbryter ett krig i hans hemland och Navorski befinner sig snart på en flygplats med ett ogiltigt pass. Han kommer inte in i USA men han kan heller inte åka hem. Hans enda möjlighet är att helt enkelt bosätta sig på flygplatsen tills kriget är över.

Att följa viktor, som knappt kan engelska och med sin lekfulla personlighet får en att fastna för filmen.

Men denna film är något annorlunda jämnfört med andra filmer som Steven Spielberg har gjort, eftersom det är den första dramakomedin som Steven Spielberg och Tom Hanks gjort tillsammans. Och ja resultatet blir en charmig och rolig film om att hitta sig själv. Att filmen är baserad på en verklig händelse gör filmen ännu mer intressant. När sanningen om viktor Navorskis andledning till att åka till new york, är det omöjligt att inte bli berörd.

Underbara karaktärer, bra story, och härliga skådespelare som verkligen ger allt för filmen!.


RSS 2.0